tisdag 15 juni 2010

Dom som förstör

Ibland förtvivlar jag över mänskligheten. Varje morron går jag förbi en port på Torsgatan. För några dagar sen hade någon ställt ut några keramikkrukor med violer på trottoaren framför trappen. En liten bit grönt mitt i stenöknen. En hälsning från naturen själv.

I morse låg alla tre krukorna krossade, jorden var utspridd och blommorna söndertrampade. Varför?

Jag förundras över kraften och vreden bakom förstörelsen. Tänk om man kunde kanalisera den till nåt kreativt i stället. Vad är det för märklig lusta som får en att vilja förstöra och bryta ner i stället för att skapa och bygga upp?

I mina mörkaste stunder tror jag att vi är våra egna största fiender där balansen mellan ont och gott utgör den ständiga kamp som omöjliggör fred och frihet. Där ena handen bygger, river den andra. Där en smeker, dödar den andra. Hur ska dom nånsin kunna mötas?

2 kommentarer:

  1. Hejsan hr Farfar! :-)

    Trillade in här efter tips från en vän på fotosidan.se. Jag kollade också din andra blogg, som tydligen stannade på din 60-årsdag.

    Själv är jag inte farfar men däremot morfar. Det går det med. För många år sedan bestämde jag mig för att man blir inte gammal när man blir äldre, man blir tidlös. Och så tänkte jag att jag ska börja den där tidlöshetsfasen i mitt liv med att starta med något helt och fullständigt nytt, något som jag aldrig gjort förr. Så när jag var 62 flyttade jag med min fru till Canada. Nytt land, nytt språk, ny kultur, nya vänner... och så ett nytt fritidsintresse förstås. Nämligen foto. Jag har visserligen plåtat lite för familjealbumet tidigare (började med en lådkamera när jag var 10), men något mer ambitiöst blev det inte. Nu har jag ett SLR-monster med flera objektiv, och jag försöker desperat lära mig att göra bra bilder med det :-) En utmaning som säkert räcker ännu några år. Och så ventilerar jag foto med folk på fotosinda, där jag bloggar.

    Jag tänker följa din blogg ett tag nu. Vad jag tycker om dina lite dystra funderingar om livet är jag osäker på, men ditt foto är utomordentligt inspirerande!

    Mig hittar du på
    http://www.fotosidan.se/blogs/saltspring/index.htm

    SvaraRadera
  2. Hej Mr Morfar!
    Kul att du hittat till min blogg. Det är ju egentligen ingen renodlad fotoblogg utan mer av en bäck som får rinna vart den vill. Och på senaste tiden har dess framfart sammanfallit med mitt allt ökande fotointresse som liksom är en reminiscens från förr.
    Jobbade en gång som fotograf men har sedan ett kvarts sekel enbart varit skrivande journalist. Men den nya tekniken har gjort att jag gärna sätter mig med mina bilder i datorn, gamla såväl som nya. Jag kallar mig inte för gatufotograf, eftersom jag inte gillar dogmer och underkastelser. Snarare är jag väl en strövare som bara ser till det slutliga resultatet: Bilden. Hur den sen kommer till får andra bekymra sig om.

    I morron firar jag midsommar på Gotland och sommaren har påpassligt anlänt. Jag antar att små grodorna inte är så väl kända i Kanada men önskar dig likväl en riktigt skön helg.

    /Göran

    SvaraRadera