fredag 30 april 2010

Vintern ra...

Jodå, det blev en mycket lyckad barnvaktskväll. Stella lyckades hålla sig vaken ända till halv tio med viss hjälp. Men efter en pava spädbarnsknark blev hon så pömsig att det inte dröjde alltför länge innan locken sänktes över hennes klarblåa gluggar.

Än så länge är hon i det stadiet att det inte spelar så stor roll VEM som servar henne. Det viktiga är ATT nån gör det. Och det gör vi ju så gärna förstås. För den som (ännu) inte fått uppleva att ligga på golvet och samtala med sitt snart tremånaders barnbarn, kan jag bara säga att det är stort. Väldigt STORT. Man glömmer till och med (nästan) smärtorna i ländryggen och att det tar sju-och-en-halv minut att resa sig igen. Det är det värt!

Glad vår, mitt lilla barnbarn!


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar