tisdag 27 april 2010

Sippt i april

Det våras så långsamt. Eller går det för fort? Svårt att säga för tiden är relativ. Men påtarna har börjat vända sina svarta jordkokor på kolonin vid Hagalund och allt fler tjejer hänger undan sina svarta tajts-stövlar-vinter-uniformer. På trottoarerna lägger caféborden stridsvagnshinder för blindstyrena och bindgalna fantomer i hjälm, glajjor och färgglada kroppskondomer plattar vilt stirrande ut vänliga gångare med sina formel ett-hojar.

Så det är nog vår i alla fall. Våren som vi längtat efter. Eller som Siw Malmkvist sjöng en gång i Melodifestivalen 1961:

Alla pigga, glada fåglar sjunger kvitt, kvitt, kvitt
Alla västanvindar leker glatt tafatt
Alla sippor målar ängarna i vitt, vitt, vitt
Alla flickor provar ut sin nya hatt
Alla pojkar gläds att yllestrumpan
Av stumpan byts mot ljus nylon

Ack, vilken oskuldens tidevarv som aldrig mer kommer igen. Och lika bra är det. För det är liksom lite lättare att tröttna på verkligheten när den förändras radikalt för varje klockvarv. Vilket också gör det lättare att försonas med tanken på att allt, även den skönaste vår, har sitt slut.

Fast för Stella är det här den första av många vårar. Kanske är hon tämligen lite medveten om det än så länge, men hon känner nog av solvärmen i alla fall. Och till sommaren kommer hon att kunna sitta i gröngräset och skratta åt fjärilarna.

Så jubla må vi göra, allesammans. Och klämma i med refrängen tillsammans med Siwan:

April, det gör ingenting att vintern varit svår
April, när du nu till sist slår ut ditt blonda hår

April, infekterar mig med kärlekens bacill
April, dumma sillar kan du lura vart du vill.

2 kommentarer:

  1. Livet återvänder! Snart kanske det kan bli aktuellt att mötas upp i parken på morgnarna? Jag och reaktorn hänger där varje morgon.

    SvaraRadera
  2. Jo, men problemet är att jag går till jobbet vilket väl är lite senare än Hildas och din promenad. Tror inte jag orkar gå upp så tidigt och sen även gå till jobbet. Fast det blir ju helger...

    SvaraRadera