onsdag 14 april 2010

Klös i steget

Jag är igång igen. Med gång. Gick för andra gången på månader till jobbet idag. I strålande sol men med isiga vindar i nacken. Från Solna till Kungsholmstorg. Och precis som i reklamen på busshållplatserna, den med tigertassen, har jag fått rejält klös i steget igen.

Att det tar tid att rehabilitera sig har jag givetvis vetat ett tag. Men för en tid sen fick jag bekräftelse på att min ryggsmärta inte är inbillning. Röntgen visade att en kota är krossad efter fallet i Solna centrum i november och paradoxalt nog känns det skönt att veta. Att ha bevis. Nu kan jag ta det vidare från det.

Och ett sätt för mig att göra det på är alltså att gå. Jag har alltid varit en gångare och den formen av rörelse passar mig utmärkt. Med lurarna på huvudet lyssnar jag random bland mina 25 000 låtar medan jag låter tankarna flyta. Ibland får jag till och med gångbara idéer som det sen kan bli nåt av.

I söndags fick jag äntligen träffa Stella igen. Det var nästan tre veckor sen sist och det är inte klokt vad det innebär i en bebis liv. Fast det är ju nästan halva hennes liv det handlar om. Nu är hon plötsligt med på ett helt annat sätt. Fäster och följer med blicken, tittar skeptiskt på sin farfar. Som ser fram mot kommande vårdagar med promenader tillsammans och längtar efter att få det första leendet.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar